Lean- och agile-vågen rullar djupare in i våra organisationer

Peter Tallungs & Håkan Edvinsson tisdag 19 nov 13


EA Om någon kan ha missat: Det pågår ett paradigmskifte inom verksamhets- och it-utveckling. Etiketten på det nya paradigmet är ofta ”Lean”, men närbesläktade synsätt ryms också bakom etiketter som ”Agile” och ”Kanban”.

Ett rådande paradigm tas för en självklar gemensam grund för ett kunskapsområde, så självklar att den är svår att få syn på. Det är som en låda vi är instängda i utan att ens se det. Men ibland sker det ett radikalt omtänkande och ett paradigm ersätts steg för steg av ett nytt. Det är en process som tar sin tid, när en hel bransch lär om. Under tiden har vi olika världsbild; olika spelplan för agerande och reflexion, och har svårt att mötas.

Skiftet till Lean/Agile är som en våg som går över hela verksamhets- och it-utvecklingsområdet men har inte nått lika långt överallt. Längst har man kommit inom de mer progressiva delarna av systemutvecklingssamhället. Där fanns Agile och Lean redan för 10 år sedan och har vuxit sig starkt och även utvecklats vidare sedan dess. Svenska systemutvecklare har hela tiden gått i spetsen, med en livaktig community, riktigt bra konferenser och några kända namn.

Lean och Agile lirar ihop

Till it- och verksamhetsutvecklingsområdet har Lean kommit först under de senaste åren men det föregicks av ett liknande synsätt som har samlats under etiketten Agile.

Agile började synas för ungefär 15 år sedan. Agile liknar alltså i långa stycken Lean men har en helt annan bakgrund. På senare tid har det uppstått en rik korsbefruktning och därmed syntes som odogmatiskt hämtar inspiration både från Agile och Lean liksom från andra håll.

Agile och Lean fokuserar på olika saker men spelar förvånansvärt väl ihop.

Lean strävar att eliminera allt spill i flödet, det vill säga allt som inte direkt tillför värde, inte minst väntetider och överlämningar. Man vill på så sätt åstadkomma mer med mindre, därav namnet ”Lean”.

Agile betonar lättrörligheten, flexibiliteten och anpassningsförmågan, att man snabbt kan reagera på förändringar i omvärlden och prioritera om. I en dynamisk värld klarar den sig bäst som snabbt kan uppfatta och reagera korrekt på möjligheter och hot.

Det Lean och Agile har gemensamt är att båda filosofierna sätter människorna som gör jobbet i centrum. Teamet får förtroendet att själva kontinuerligt styra, anpassa och utveckla sitt arbetssätt efter de erfarenheter de gör.

Vad är Lean?

Lean brukar förklaras som att man fokuserar på att optimera det värdeadderande flödet i sina processer framför att fokusera på att optimera resursanvändning av olika slag.

Om man optimerar flödet följer vanligen ett bättre resursutnyttjande av sig självt. Andra vägen är inte framkomlig. Att fokusera på resurserna tenderar inte att möjliggöra bättre flöde och heller inte alltid ens bättre resursutnyttjande. Allt detta beskrivs i den rika litteraturen om Lean.

Men det är också viktigt att förstå vad det egentligen är som är det värdeadderande flödet i processen, vad det är vi ska optimera. Där finns det en avgörande skillnad mellan å ena sidan tillverknings- och leveransprocesser och å andra sidan design- och utvecklingsprocesser. Denna viktiga skillnad är inte tillräckligt uppmärksammad.

Lean vid utvecklingsarbete

Vid tillverkning och leverans av varor och tjänster finns det materiella eller andra mer konkreta flöden att optimera. Men vid utveckling handlar det om något mera svårgripbart. Där är det själva kunskapsuppbyggandet, det gemensamma lärandet som är det viktiga flödet.

Det vi behöver fokusera på är inte - som vi traditionellt har sett det - att en idé ska realiseras så fort som möjligt. Det är ett missförstånd som hämmar och missleder metodtänkandet inom verksamhets- och it-utveckling.

Det som måste vara fokus är i stället lärandet, hur vi arbetar med den gemensamma kunskapen. Det vill säga hur vi snabbast och effektivast utvecklar en gemensam förståelse av behoven och lösningsmöjligheterna. Det här är en insikt som kan vara svår att ta till sig för den som inte har reflekterat över vad utvecklingsarbete egentligen är.

Det blir tydligt om vi jämför med en kocks arbete. Oftast lagar en kock rätter efter recept eller som han eller hon lagat tidigare och kan utantill. Det är tillverkning. Målet vid en sådan process är repeterbarhet och förutsägbarhet, att resultatet blir lika (bra) varenda gång. Det är det som kännetecknar tillverkning.

Men ibland vill en kock ta fram en ny rätt eller en variant på en befintlig. Då handlar det om en serie försök, där målet med varje försök primärt inte är att resultatet ska bli perfekt, utan i stället återkoppling, att hon eller han ska lära sig något viktigt. Det är då kanske ett framsteg att få reda på att kummin till torsken inte fungerar och därmed kan uteslutas från listan på kandidatkryddor. Det är utvecklingsarbete.

Utvecklingsarbete är, om man betraktar det närmare, till sin natur alltid en serie försök som vart och ett är riggat för att lärandet ska bli maximalt. Man sätter upp en hypotes som behöver provas och riggar därmed ett försök för att verifiera/falsifiera hypotesen. Utifrån resultatet modifierar man hypotesen och riggar nästa försök. Målet är inte, som vid tillverkning och leverans, repeterbarhet och förutsägbarhet utan tvärtom varians, att det ska bli tydligt olika men användbart resultat mellan varje försök. Användbart för det fortsatta utforskandet vill säga.

Det betyder inte att en utvecklingsprocess behöver vara mindre disciplinerad än en tillverknings- eller leveransprocess. Däremot har det värdeadderande flödet ett helt annat innehåll, vilket ger stor skillnad i processen.

Lean har funnits som begrepp sedan 80-talet, men då har det oftast gällt det som kallas Lean Manufacturing, det vill säga Lean tillämpat på tillverkningsarbete. Lean Product Development, det vill säga Lean-tänkandet tillämpat på utveckling, har legat i skugga.

Agiles historia

Det har länge funnits systemutvecklingsmetoder som betonat det iterativa arbetet, utan att man har satt etiketten Agile på dessa. Men i slutet på 90-talet kom en serie händelser som radikaliserade den progressiva delen av systemutvecklar-communityn.

Den första var när Kent Beck presenterade sin nya och minst sagt radikala systemutvecklingsmetod Extremprogrammering (Extreme Programming XP) på konferensen OOPSLA (Object-Oriented Programming, Systems, Languages and Applications), i Vancover 1998.

Extremprogrammering var varken den första eller den enda systemutvecklingsmetoden i det nya paradigmet men det var den metoden som på allvar styrde utvecklingen inom metodtänkandet in på det spåret.

År 2001 bildades Agile Alliance som en allians mellan olika metodförespråkare. Man tog fram ett gemensamt manifest. Sedan dess har Agile varit samlingsnamnet för den nya generationen systemutvecklingsmetoder.

Syntesen mellan Lean och Agile

Hela denna utveckling skedde intressant nog utan närmare kontakt med motsvarande tänkande inom tillverkningsindustrin under namnet Lean Manufacturing och Lean Product Development. Men år 2003 tog utvecklingen på området en oväntad vändning. Mary Poppendieck, ingenjör på tejptillverkaren 3M som var väl förtrogen med Lean Manufacturing och hade kommit i kontakt med Agile Software Development såg likheterna mellan filosofierna och skrev boken Lean Software Development – an agile toolkit.

Budskapet var följande (lätt förenklat):

  1. Det är bra det ni systemutvecklare har kommit på med Agile,
  2. men ni ska veta att det ni har upptäckt har varit känt i tillverkningsindustrin i 20 år, och man har där också kommit en bit längre i det tänkandet.
  3. Låt oss utveckla området tillsammans.

Sedan dess handlar metodutvecklingen inom systemutveckling i nästan alla sammanhang om en förening av Agile (som i sig är en blandning) och Lean. Idag plockar man och blandar odogmatiskt arbetstekniker och verktyg från båda hållen och också från andra håll.

De underliggande värderingarna och principerna inom Agile och Lean är lika i allt väsentligt, men skiljer sig dock båda radikalt från de äldre synsätten inom systemutveckling vad det gäller grundläggande synsätt. Det hindrar inte att man ibland också har återuppväckt vissa tekniker från äldre metoder och använt dessa i de nya sammanhangen.

Vad händer nu?

Vad som händer nu är att Agile/Lean-tänkandet har spritt sig från själva programmeringsarbetet till hela systemutvecklingsarbetet som test, krav, verksamhetsanalys, projektledning, interaktionsdesign, user experience med mera.

I yngre och mer lättrörliga organisationer håller det tänkandet på att börja sprida sig uppåt i organisationen till övrigt it-arbete, till verksamhetsutveckling i stort och till affärsutveckling. Där gifter vågen sig på ett bra sätt med modernt tänkande inom management som på ett liknande sätt betonar självorganisation och ständigt lärande.

EA-samhället har varit sen att ta till sig de nya synsätten. Kanske för att det har funnits en mur av distans och misstro mellan systemutvecklare och verksamhetsarkitekter trots att de jobbar i samma organisationer. Det är dags att riva den muren. Agile och Lean är en kraft i våra organisationer som vi behöver bejaka.

På många systemutvecklingskonferenser brukar det finnas konferensspår om Lean/Agile. Där förs det ofta en bra dialog. Det finns också många konferenser specifikt om Lean och/eller Agile. Det finns nätverk, inte minst Agile Sweden. Synen är inte ett dugg dogmatisk och det finns en stor vilja och driv att utveckla tänkandet.

Det känns som att det är nu det händer, den stora omvälvningen i synen på vad utvecklingsarbete egentligen är. Mycket handlar om hur vi ska få till ett bra arbete med verksamhetsutveckling i fokus.

Glädjande nog har det också börjat dyka upp it- och verksamhetsarkitekter i de sammanhangen. Åtminstone yngre börjar se vad som händer inom it-utveckling och inspireras av det som händer där.

Kom med du också! Det finns många konferenser, böcker och nätverk att välja på för den som vill hänga med på området, vara med och utvecklas tillsammans med andra, och kanske också själv vara med och utveckla området.

Den som skriver en kommentar i anslutning till artiklar på trendspaning.se är själv ansvarig för innehållet. Kommentarerna omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen inom utgivningsbeviset för trendspaning.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som är olämpliga i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Annons från dfkompetens.se
Visualisera verksamhetens förmågor
Synliggör värdeflödet
Läs mer på dfkompetens.se
Läs mer