Behövs verkligen arkitekter?

Peter Tallungs & Håkan Edvinsson torsdag 15 nov 12


EA I Kina har ett antal företag på kort tid blivit världspåverkande aktörer. Sprungna ur en diktatur som inte uppmuntrat entreprenörskap och företagande har de blivit framgångsrika giganter. Och detta utan verksamhetsarkitekter.

Från att länge ha varit världens fabrik har flera kinesiska företag blivit skickliga entreprenörer och lyckats väl med sin affärsutveckling. Liksom deras städer växer från en tom plätt till miljonstad inom ett decennium så har högteknologiföretag vuxit från intet till 100.000-tals anställda och dominerar nu vissa marknader.

Fast oss veterligen har varken Edvinsson, Wiktorin eller Willoch varit där under 10 år och lärt dem modellering och arbetssätt för såväl arkitektur som innovation. Ändå har kineserna ”tagit över” på flera områden och närapå fått västekonomierna på knä.

Det öppnar för tre olika ståndpunkter:

  1. Handen på hjärtat så behövs vi verksamhetsutformande arkitekter inte. Det går ju bevisligen bra ändå.
  2. Eller, kineserna är bara inne i första vågen vilket gör att vi kan åka till Kina för att tryggt invänta massor av arbete när den tickande arkitekturbomben briserar där.
  3. Eller en tredje variant: vi arkitekter behövs verkligen här hemma. Vårt arbete med arkitektur är nog den enda räddningen för att västerländska företag inte ska bli totalt omintetgjorda.

I den här spaningen ska vi titta närmare på dessa tre ståndpunkter om vilket egentligt behov vi har av arkitekturprofessionen.

Shanghai

1. Bortförklaringar till varför det går bra ändå

Här är några tänkbara förklaringar till varför raketföretag som de kinesiska kan bli framgångsrika utan att vi som EA lagt rälsen för den raketsnabba färden:

  1. De har tydliga mål som alla håller sig till. Allt handlar om att lyckas med expansion och leverans. Ingen sysslar med något annat utan alla har fokus på kärnan i verksamheten.
  2. Medvinden och framgången skapar en känsla av vinnande lag med arbetsglädje och framåtanda. Man känner ett ”flow” i organisationen.
  3. De saknar ”legacy”-system. Utan ett tungt bagage kan nästan allt fokus läggas på nyutveckling. Det finns ingen bakåtanpassning och inga systemkramare som vurmar för gårdagens lösningar. Det ökar snabbheten.
  4. De har möjlighet till att göra allt rätt från början – med rätt metoder och genomgående rätt tänkt. Fördelen med att börja på ett vitt papper är att man kan börja i rätt ände – den pragmatiska planen (road-map) och den ideala planen kan vara identiska.
  5. De bygger allt på moderna verktyg som är mer arkitekturvänliga än den flora av decenniers utvecklingsmiljöer som alla andra dras med. De kan alltså dra fulla potentialen av att lägga allt på rätt ställe - från högsta Business Capability ner till varje enskild implementerad klass.

Med så gynnsam affärsmiljö behövs ju inte en organisationsövergripande arkitekt som säger jobbiga saker. Eller?

2. Förklaringar till varför det är en tickande arkitekturbomb

Kineserna har kanske inte enbart det guldläge som beskrivs i förra stycket. Kanske är förklaringarna nedan troliga förklaringar till varför välordnad EA inte kommit i första rummet:

  • Effektivitet är inte ett ledord när råvaror och arbetskraft är billigt. Det kommer att synas först när omställningar och åtstramningar blir nödvändiga. Då kommer det bli uppenbart att man byggt företaget bara för expansion och inte för förändring.
  • Expansion och leveranssäkerhet intresserar ledningen mer än kvalitet när det går bra för företaget. När kunder, samhälle och ägare förväntar sig ”mer” och ”nytt” är arkitektmålen ganska bleka.
  • Om, eller kanske snarare när, det börjar gå lite sämre och pressade situationer uppkommer, så är det inte troligt att ledningen kommer att lyssna på arkitekten (då heller). Åtminstone om budskapet är ordning, reda, rätt ordning, långsiktighet och strategianpassad utveckling. Istället kommer ledningens intresse att hantera de höga kostnaderna.

Sålunda: anledningen till att det går att växa radikalt utan arkitektur är alltså inte avsaknad av behovet utan att det inte får plats på ledningens bord. Förhållningssättet blir ”det tar vi sen”. Att flerårig raketutveckling utan bra arkitektur leder till baksmälla är dock inte bara ett kinesiskt fenomen. Det finns exempel på nystartade svenska organisationer som på 2-3 år lyckas åstadkomma ordentlig oreda som därefter utgör hinder för att möta nya krav utifrån.

I december håller John Zachman ett av sina arkitekturföredrag i Shanghai. Flera seminarier, symposier och akademiska arbeten kring EA börjar skönjas i landet. För att nämna några exempel. Andra vågen börjar nog komma.

3. Arkitekterna är oumbärliga för att möta det kinesiska hotet

”You have to learn the rules of the game. And then you have to play better than anyone else” sa Albert Einstein. Går det bra för kineserna så behöver vi bli ännu bättre eller sätta egna regler på annan spelplan.

Se därför inte förklaringarna till kinafördelarna som bortförklaringar till varför det är så lätt för kineserna och jobbigt för oss. Se det snarare som utmärkta förutsättningar för att kunna jobba med arkitektur:

  • tydliga affärsmål som alla håller sig till
  • framåtanda
  • avsaknad av ”legacy”-system
    Allt som vi skapar är återanvändbart. Resten är avvecklingsbart. Bygg inte bara för stunden utan även för framtida rörlighet.
  • gör allt rätt från början – med rätt metoder och genomgående rätt tänkt
  • använd moderna verktyg
    Ta del av nyheterna och använd dem.

Arkitekten har kunnandet och instrumenten för att vara med att skapa rätt förutsättningar för framgångsrika företag. Vi borde därför kunna dra nytta av vårt kunskapsförsprång inom arkitektur.

Den här spaningen är medvetet avgränsat från resonemang om den politiska, demokratiska och humanitära situationen i Kina. Vi hänvisar till andra debattforum för sådana frågor.

Den som skriver en kommentar i anslutning till artiklar på trendspaning.se är själv ansvarig för innehållet. Kommentarerna omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen inom utgivningsbeviset för trendspaning.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som är olämpliga i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Annons från dfkompetens.se
Visualisera verksamhetens förmågor
Synliggör värdeflödet
Läs mer på dfkompetens.se
Läs mer